Igår, tisdagen den 11 september, lanserade Aftonbladet sin nya webbplats. Som ett steg i detta presenterades också några riktlinjer för sidan och hur ettan kan se ut beroende på vad som händer. Fyra olika nivåer av etta fanns representerade; vanlig etta, stor etta (ungefär en gång i veckan), stor etta XL (ungefär en gång i månaden) samt megaetta (ungefär en gång om året). En megaetta är såklart ettan för enormt stora nyhetshändelser. Till exempel Utöya, 11 september och prinsessan Estelle.
Idag, onsdagen den 12 september, finns nyheten om 289 döda fabriksarbetare att läsa på Aftonbladet. När nyheten kom hamnade den på ettan, några timmar senare har den knuffats ner av nyheten om att en skådespelare från julkalendern spridit skräck i provhytter.
Varför är inte nyheten om de 289 döda fabriksarbetarna en megaetta? Varför puttas den ner av kändisnyheter? Varför kommer den knappt att följas upp med spaltmetrar i tidningen?
Därför att den inträffade i Pakistan.
Som en bisats i artikeln nämns att det samma natt dog 25 arbetare i en annan fabriksbrand. I Pakistan.
Om den mindre händelsen, den med "bara" 25 inblandade, hade skett i Sverige eller till exempel Norge, hade vi förmodligen pratat en megaetta. Direkt. I Göteborgsbranden 1998 dog 63 ungdomar vilket genererade betydligt fler nyheter. Varför är det så? Varför är 289+25 dödsoffer i Pakistan bara marginellt intressant i en svensk dagstidning. Låt oss titta på VINKELN.
Vikt
Icke-normalt
Närhet
Konflikt
Elitpersoner
Lättbegriplighet
Nytt
Vi börjar med vikt. Där har nyheten egentligen stor tyngd. 314 dödsoffer är många. Dödsoffer är dödsoffer, skadade är en annan femma. Det stora antalet gör att vi får en nyhet i Sverige trots allt. Hade det enbart handlat om 25 döda hade nyheten blivit betydligt mindre. Hade vi enbart haft ett dödsoffer hade det inte blivit någon nyhet alls. Åtminstone inte i Sverige. Vikten i nyheten är det som gör att den märks, åtminstone en stund.
Icke-normalt. En nyhet blir en stor nyhet om någonting ovanligt händer. Om en svensk fabriksbrand skulle resultera i dödsoffer på grund av bristande säkerhet skulle det, ursäkta uttrycket, ta hus i helvetet. Även om dödsolyckor också sker på svenska arbetsplatser är det stor skillnad på säkerhetsrutiner mellan Sverige och Pakistan. I artikeln på Aftonbladet kan vi läsa följande;
"Att byggnader saknar nödutgångar, sprinklersystem och annan säkerhetsutrustning är inte ovanligt i Pakistan. Många fabriker startas illegalt i landets största städer. Mutor får ansvariga politiker och tjänstemän att titta åt ett annat håll. "
Att det dessutom skett två allvarliga olyckor samma dag i Pakistan säger också en hel del om normaltillståndet. Allvarliga fabriksolyckor med dödlig utgång är inte ovanligt i Pakistan. Därför är inte händelserna speciellt icke-normal.
Närheten är kanske den punkt som på allvar bestämmer nyhetsvärderingen. Pakistan ligger långt från Sverige, både geografiskt och kulturellt. När ett helt land skakades av händelserna på Utöya och under Göteborgsbranden, går det inte att relatera lika lätt till fabriksarbetare i Pakistan.
Konflikten hittar vi inte i nyheten direkt, men man kan redan nu ana att det faktiskt kan bli vissa moralkonflikter kopplade till branden eftersom det finns ett etiskt perspektiv. Många av dagens kläder tillverkas under dåliga förhållanden i länder som till exempel Pakistan. En radioprofil skrev till exempel följande på Facebook efter branden:
"Tänker i fortsättningen undvika att köpa kläder och skor tillverkade i Pakistan. Så här får det inte fortsätta."
Händelsen kan få ett större nyhetsvärde och få fler nyheter i efterhand, men då kan det förmodligen främst röra just denna moralkonflikt som faktiskt är. Vi vill köpa billiga kläder, men vi vill också att de ska tillverkas under humana förhållande. Ett ämne som bör och tål att diskuteras.
Elitpersoner handlade inte nyheten om. 314 fabriksarbetare från Pakistan omkom. Inga kända namn och ingen svensk. Det sänker nyhetsvärdet.
Lättbegripligheten däremot är bättre. Det är en direkt, tydligt och obehaglig nyhet. Vi förstår att en fruktansvärd olycka skett i Pakistan (eller egentligen två om vi läser noga).
Nytt är det sista benet i VINKELN. Aftonbladet kan inte leverera någon egen del av nyheten utan återberättar AP:s version av händelsen.
Vikten i nyheten, det stora antalet dödsoffer, gör att nyheten för en stund platsade på Aftonbladets etta. Däremot vägde övriga faktorer till nyhetens nackdel vilket gör att den förmodligen inte kommer följas upp nämnvärt. Åtminstone inte om man jämför med liknande tragedier på närmare håll, som till exempel Göteborgsbranden. Om branden i Pakistan blir en snackis kommer det förmodligen vara med moralens förtecken där diskussioner om arbetsvillkor kopplat till löner och butikspriser kommer vara ledordet.
Idag, onsdagen den 12 september, finns nyheten om 289 döda fabriksarbetare att läsa på Aftonbladet. När nyheten kom hamnade den på ettan, några timmar senare har den knuffats ner av nyheten om att en skådespelare från julkalendern spridit skräck i provhytter.
Varför är inte nyheten om de 289 döda fabriksarbetarna en megaetta? Varför puttas den ner av kändisnyheter? Varför kommer den knappt att följas upp med spaltmetrar i tidningen?
Därför att den inträffade i Pakistan.
Som en bisats i artikeln nämns att det samma natt dog 25 arbetare i en annan fabriksbrand. I Pakistan.
Om den mindre händelsen, den med "bara" 25 inblandade, hade skett i Sverige eller till exempel Norge, hade vi förmodligen pratat en megaetta. Direkt. I Göteborgsbranden 1998 dog 63 ungdomar vilket genererade betydligt fler nyheter. Varför är det så? Varför är 289+25 dödsoffer i Pakistan bara marginellt intressant i en svensk dagstidning. Låt oss titta på VINKELN.
Vikt
Icke-normalt
Närhet
Konflikt
Elitpersoner
Lättbegriplighet
Nytt
Vi börjar med vikt. Där har nyheten egentligen stor tyngd. 314 dödsoffer är många. Dödsoffer är dödsoffer, skadade är en annan femma. Det stora antalet gör att vi får en nyhet i Sverige trots allt. Hade det enbart handlat om 25 döda hade nyheten blivit betydligt mindre. Hade vi enbart haft ett dödsoffer hade det inte blivit någon nyhet alls. Åtminstone inte i Sverige. Vikten i nyheten är det som gör att den märks, åtminstone en stund.
Icke-normalt. En nyhet blir en stor nyhet om någonting ovanligt händer. Om en svensk fabriksbrand skulle resultera i dödsoffer på grund av bristande säkerhet skulle det, ursäkta uttrycket, ta hus i helvetet. Även om dödsolyckor också sker på svenska arbetsplatser är det stor skillnad på säkerhetsrutiner mellan Sverige och Pakistan. I artikeln på Aftonbladet kan vi läsa följande;
"Att byggnader saknar nödutgångar, sprinklersystem och annan säkerhetsutrustning är inte ovanligt i Pakistan. Många fabriker startas illegalt i landets största städer. Mutor får ansvariga politiker och tjänstemän att titta åt ett annat håll. "
Att det dessutom skett två allvarliga olyckor samma dag i Pakistan säger också en hel del om normaltillståndet. Allvarliga fabriksolyckor med dödlig utgång är inte ovanligt i Pakistan. Därför är inte händelserna speciellt icke-normal.
Närheten är kanske den punkt som på allvar bestämmer nyhetsvärderingen. Pakistan ligger långt från Sverige, både geografiskt och kulturellt. När ett helt land skakades av händelserna på Utöya och under Göteborgsbranden, går det inte att relatera lika lätt till fabriksarbetare i Pakistan.
Konflikten hittar vi inte i nyheten direkt, men man kan redan nu ana att det faktiskt kan bli vissa moralkonflikter kopplade till branden eftersom det finns ett etiskt perspektiv. Många av dagens kläder tillverkas under dåliga förhållanden i länder som till exempel Pakistan. En radioprofil skrev till exempel följande på Facebook efter branden:
"Tänker i fortsättningen undvika att köpa kläder och skor tillverkade i Pakistan. Så här får det inte fortsätta."
Händelsen kan få ett större nyhetsvärde och få fler nyheter i efterhand, men då kan det förmodligen främst röra just denna moralkonflikt som faktiskt är. Vi vill köpa billiga kläder, men vi vill också att de ska tillverkas under humana förhållande. Ett ämne som bör och tål att diskuteras.
Elitpersoner handlade inte nyheten om. 314 fabriksarbetare från Pakistan omkom. Inga kända namn och ingen svensk. Det sänker nyhetsvärdet.
Lättbegripligheten däremot är bättre. Det är en direkt, tydligt och obehaglig nyhet. Vi förstår att en fruktansvärd olycka skett i Pakistan (eller egentligen två om vi läser noga).
Nytt är det sista benet i VINKELN. Aftonbladet kan inte leverera någon egen del av nyheten utan återberättar AP:s version av händelsen.
Vikten i nyheten, det stora antalet dödsoffer, gör att nyheten för en stund platsade på Aftonbladets etta. Däremot vägde övriga faktorer till nyhetens nackdel vilket gör att den förmodligen inte kommer följas upp nämnvärt. Åtminstone inte om man jämför med liknande tragedier på närmare håll, som till exempel Göteborgsbranden. Om branden i Pakistan blir en snackis kommer det förmodligen vara med moralens förtecken där diskussioner om arbetsvillkor kopplat till löner och butikspriser kommer vara ledordet.
Sofia,
SvaraRaderaMycket bra uppställt och förklarat.
Smart att åtgå direkt ur boken "Reporter" av Björn Häger(sid 80)och dess punktuppställning.
Till skillnad från mig valde du att förklara varför det inte ligger någon vikt på till exempel elitpersoner i nyheten. I stället för att endast förklara de faktorer som var av vikt. Något att lära till nästa gång.
Och följder av nyheten var också bra att du tog med, de etiska perspektivet. Att du också kopplat till tidigare nyheter och att det puttar upp nyhetsvärdet något är också mycket bra gjort.
Sammantaget är detta en mycket bra nyhetsanalys. Tack för den!
/Charlotte Peterzéns
chpe2128.wordpress.com
Du är asbra på att skapa känslan av engagemang i det du skriver. Korta, skarpa meningar som understryks av radbrytningarna! Nice uppläggsidé att rada upp faktorerna och bryta ned nyheten i de bitarna. Med upplägget och engagemanget drivs jag frammåt i texten som från början kändes lång men som man läste i ett smack.
SvaraRaderaPatrik Isacsson
Hade missat att kommentera inlägg när jag läste kursen förra året så jag gör det nu. :)
SvaraRaderaDu gör en intressant analys. På ett bra och tydligt sätt lyckas du konkretisera nyhetsvärderingens process med ett verkligt exempel. Genom att använda dig av ett exempel där en nyhet om att en skådespelare från en julkalender smyger runt i omklädningsrum petar ned en nyhet om att 289 fabriksarbetare har dött så visar du på hur bisarrt nyhetsvärdering kan te sig. Det märks att du är väl insatt i ämnet och att du har gjort ett grundligt arbete med ditt inlägg. Som sagt tycker jag att det var ett mycket bra grepp att ställa de två nyheterna mot varandra för att visa vad som egentligen får plats i tidningarna.